# De olika metoderna för soft bädd

> Användningen av separerad gödsel i mjölkbesättningar som strö söker efter sina bästa praxis i vårt land.

## Bakgrund och regelverk
Användningen av separerad gödsel (gödselfiber) som strömedel i mjölkbesättningar är ett område som saknar enhetliga riktlinjer i Finland och Sverige. Medan praxis i dessa länder främst baseras på empiriska data och begränsad inhemsk forskning, har Storbritannien infört strikta krav för att säkerställa mejeriindustrins rykte och konsumenternas förtroende.

Det finns inga direkta EU-krav som förbjuder användning av kategori 2-gödsel som strömedel, förutsatt att det inte utgör en risk för människors eller djurs hälsa.

## Brittiska krav och riktlinjer
I Storbritannien är användning av gödselfiber tillåten under strikta förutsättningar som måste anmälas till Animal and Plant Health Agency (APHA) och försäkringssystemet Red Tractor:

*   **Ursprung:** Gödseln måste komma från den egna besättningen med samma hälsostatus. Överföring mellan enheter är förbjuden.
*   **Förbud:** Kompostering och användning av rötrest från biogasanläggningar är förbjudet.
*   **Tekniska krav:** Torrsubstanshalten måste vara minst 34 %. Materialet ska användas inom 12 timmar efter separering.
*   **Användningsområden:** Endast tillåtet i bås. I djupströbäddar får lagret inte överstiga 15 cm. Förbjudet i kättar, inhägnader och kalvningsområden.
*   **Hälsa:** Gödsel från sjuka eller behandlade djur får inte användas. Inköpta djur omfattas av en månads karantän. Användning måste avbrytas vid smittoutbrott.
*   **Åldersgräns:** Helt förbjudet för nötkreatur under 12 månaders ålder.
*   **Mjölkhantering:** Mjölk från gårdar som använder gödselfiber måste pastöriseras, även för konsumtion på den egna gården.

## Erfarenheter från Sverige
En studie från utfodringsperioden 2020–2021 visar att svensk praxis skiljer sig markant från de brittiska kraven:

*   **Lagring:** Av 17 undersökta gårdar använde 10 fibern omedelbart, medan andra lagrade den i allt från några dagar till ett helt år.
*   **Kvalitet:** Torrsubstanshalten varierade mellan 25–37 %. Vissa gårdar använde rötrest från biogasanläggningar som komposterats i trumkompostor.
*   **Hälsoeffekter:** Cellhalten i tankmjölken var något högre än genomsnittet och högre än på gårdar med träspån, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Det fanns ingen skillnad i antalet veterinärbehandlade juverinfektioner, men det totala bakterieantalet i den torra fraktionen indikerar en ökad risk för hygien och mjölkkvalitet.

## Pågående forskning i Finland
Projektet *Lypsykarjojen vaihtoehtoiset kuivitusratkaisut* samlar in data och erfarenheter från finska gårdar för att etablera framgångsrika processer för separering och användning av gödselfiber.

## Referenser och resurser
*   [Brittiska krav (AHDB)](https://ahdb.org.uk/knowledge-library/regulations-for-using-recycled-manure-solids-as-a-cattle-bedding-material)
*   [Svensk studie (ScienceDirect)](https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022030224006301)

***

*Publicerad: 19.12.2024*
*Eeva-Kaisa Pulkka, fui-specialist och projektledare för Lypsykarjojen vaihtoehtoiset kuivitusratkaisut.*
*Projektet är finansierat av Europeiska unionen (JTF-finansiering via Pohjois-Savon liitto).*